Högsta möjliga dramatik när Grönvitt vann på bortaplan

Andra raka är väl egentligen ett rätt slitet begrepp inom idrottsvärlden. För VSK Fotboll framstår det däremot rätt underbart att formulera det. Äntligen, efter alla turer den här säsongen, kunde laget följa upp en seger med ännu en. Andra raka vill säga! 1-0 blev det mot Halmstad och rättvist var det. Dramatiskt blev däremot på ett närmast olidligt vis. Den här säsongen går utanpå det mesta!

Trots att det stod måndag i kalendern hade en tapper skara VSK:are begett sig till Halmstad och Örjans vall. Vädret vittnade om den höst som snart ofrånkomligen är över oss. VSK för kvällen i rött bortaställ hade kaptenen och matchvinnaren mot Kalmar, Simon Johansson, tillbaka från start, vilket bådade gott.

Starten vi fick se var dock inget vidare.  Första 10 präglades av viss dominans från hemmalaget medan VSK hade problem att få grepp om bollen på det blöta naturgräset. Tids nog kom en smärre scenförändring. Gästerna spelade sig in i matchen, Simons bollskicklighet märktes och Viktor Granath lyckades i spelet som target.

Gustaf Granath fick den första rejäla målchansen men han fick en sämre träff med sin vänsterfot. Minuterna senare var det däremot dags. Ett lyft av  Daniel Ask  nåde kapten Johansson som via Halmstadsben hittade Abdelrahman Boudah. Denne väntade kyligt in avslutet som ställde Tim Erlandsson. 1-0 och luft under vingarna.

VSK var sedan det klart bättre laget under resterande delen av halvleken. Passningarna på den sista tredjedelen samt skärpan i avsluten lämnade däremot en del att önska.  Med lite mer skärpa hade ledningen varit större.

Skönt och rättvist med ledning men givetvis inga som helst garantier med tanke på tidigare matcher.

Andra halvlek inledde VSK sedan bra, satte press och fick Halmstad i brygga. Den första kvarten av den var lagets bästa period i matchen. I takt med att regnet tilltog blev det alltmer svårspelat. HBK försökte med lite långbollar men Freddy Nsabiyumvva och nyförvärvet, Floris Smand, agerade förtjänstfullt i försvaret och stoppade samtliga försök från hemmalaget.

VSK hotade faktiskt desto mer och Marcus Linday slet kopiöst på det blöta underlaget. Hur orkar han vara så outtröttlig i match efter match?  Via några byten kom b la Elfsborgslånet, Camil Jebara in och hans spetsegenskaper skulle visa sig gångbara. Han utmanade och hotade vid ett par tillfällen. Exempelvis var israelen bara ett ribbskott ifrån att avgöra med tio minuter kvar.

Halmstad skapade inget egentligen men 1-0 är, som den här klubben alltför väl vet, en skör ledning. Det är inte mer än en strumprullare ifrån oavgjort. I jebaras fall kan man nämna de berömda marginalerna men generellt går det att önska en bättre skärpa i avsluten.

Mot Norrköping blev det som bekant ett förödande slutskede och det var bara en hårsmån ifrån något liknande den här kvällen. Förvisso hade laget betydligt bättre koll under slutet. Backlinjen och särskilt holländske Smand briljerade. Vitale Jebara var också nära att rinna igenom och avgöra alldeles innan klockade tickade upp mot aviserade sex stopptidsminuter. I stället för att dra på ett ivrigt avslut borde han nog ha hållit i bollen och låtit dyrbara sekunder gå.

Skottet gick i stället rakt ut och gav HBK en sista möjlighet. I det efterföljande anfallet blev Smand lite osäker i en duell mot Halmstads Agnero som gjordes ner. Domaren Victor Wolf pekade på straffpunkten. Anmärkningsvärt att i en så utsatt tidpunkt, vid ett läge som långt ifrån såg solklart ut vara så självsäker i sin bedömning.

Protesterna var rätt påtagliga från VSK:s sida och känslan sekunderna innan straffen kraftigt ångestfyllda. En massa jobbiga sekvenser från tidigare dök ofrånkomligen upp. Inte igen, inte igen!

Rasmus Wiedesheim-Paul sköt emellertid straffen högt, högt, över och VSK kunde vinna. Vilt jubel av såväl spelare som blöta men euforiska fans.  Det är närmast ofattbart hur mycket dramatik som omgett och omger den här klubben under det allsvenska comebackåret 2024. Segern satt långt inne med tanke på straffmissen men måste betraktas som klart rättvis.

Nu har laget genomfört ett litet trendbrott genom att för första gången vinna två matcher i rad. Hoppet om fortsatt allsvensk existens lever och den känslan bör tas med  mot Sirius hemma  på lördag. Inför en förväntad storpublik. En match ingen vill missa.

Halmstads BK–VSK 0–1 (0–1)

Mål: 0–1 (19) Abdelrahman Boudah
Varningar HBK: Marcus Olsson, VSK: Abdelrahman Boudah, Alexander Thongla-Iad Warneryd, Camil Jebara, Johan Brattberg
Domare: Victor Wolf
Publik: 4 688

Så startade VSK

Målvakt: Johan Brattberg
Försvar: Gustav Granath, Frederic Nsabiyumva, Floris Smand
Mittfält: Alexander Thongla-Iad Warneryd (61), Daniel Ask (90), Marcus Linday, Max Larsson (90)
Anfall: Simon Johansson (61), Viktor Granath, Abdelrahman Boudah (80)

Ersättare: Elis Wahl, Karl Gunnarsson, Pedro Ribeiro (80), Matteo Ahlinvi (90), Camil Jebara (61), Ibrahim Diabate, Henry Offia, Elyas Bouzaiene (61), Isak Jönsson (90)